The Saga of Malin

Jag har insett hur lyckligt lottad jag är! Har fått gå igenom så himla många svarta perioder men i slutändan har jag hittat ljuset. Jag har aldrig varit ensam. Vid varje fall så har någon tagit emot mig.

♥ Under de åren som jag blev mobbad i skolan fanns mamma och pappa alltid där. När jag kom hem och var ledsen över något som någon har sagt eller gjort mot mig så fick jag en stor kram från hela familjen. Även min bror som var så oerhört liten kom och kramade mig. Mamma pratade så oerhört ofta med min lärare och bad de göra något åt det, hon hotade även med att polisanmäla skolan en gång!

♥ De gånger jag har varit självmordsbenägen men inte vågat säga det till de, har de ändå lyckats lista ut och tröstade mig.

♥ De följde med mig till BUP

♥ De är fortfarande gifta efter 18 år varav 10 år har varit ett rent helvete pga mammas sjukdom! Det är så många par som ger upp helt och hållet men mina föräldrar kämpar vidare ändå!

♥ Mina fina vänner!!!!!! Hur skulle jag kunna klara alla perioder då jag var rädd för att prata med familjen om jag inte hade dem?! Jag älskar er!

Jag insåg inte hur jobbigt det skulle bli att skriva detta. Det gjorde så ont men glädjetårarna kom när jag väl tänkte på vilken underbar familj jag har som inte ger upp och alltid finns där i alla lägen! Detsamma gäller mina vänner! De är helt enkelt bäst! Ingen nämnd, ingen glömd!! Ni vet vilka ni är!

Kortis om idag. Jag stannade hemma från skolan idag för att jag mådde illa pga pizzan jag åt igår. Jag börjar bli enormt känslig för snabbmat så något sånt blir det inte på en lång tid framöver. Jag mår inte så mycket bättre nu heller så jag kanske blir hemma imorgon med. Men vi får se.

Igår när jag skulle lägga mig kollade jag igenom lite gamla skolarbeten i en stor låda jag har under min säng. Det finns massvis med prylar i den! Från 6års till 9:an. 10 år av mitt liv finns i den lådan. Jag hittade en dikt jag skrev antingen i ettan eller tvåan, dvs när min bror var en liten bäbis och mamma hade nyligen blivit sjuk.

"Kärlek finns i alla. Vänskap finns i vänner. Omtänksamhet finns i alla som tror på kärleken. Jag tror på vänskap, kärlek och omtänksamhet men jag har ingenting. Ingen älskar mig. Jag önskar att jag aldrig blivit född. Ingen älskar mig."

Jag hade ingen aning alls om att det var mina känslor det handlade om! Jag vet bara att jag skrev det första jag kom att tänka på och antagligen mådde jag så dåligt att det var det som kom fram. Som liten måste jag ha trängt in den mest ledsna delen av mig i ett litet hörn inom mig så att den inte syntes eller märktes men jag var fortfarande väldigt osäker och rädd. Det kunde jag helt enkelt inte dölja för jag visste inte hur. Allt är så uppenbart nu! Hur kan man må så dåligt utan att förstå det själv?

Om 3 månader fyller jag 17! :O Jäklar vad tiden bara rusar iväg! Jag som tyckte att jag nyligen hade mitt Sweet 16. :) 1 år och 3 månader tills man blir 18 med. :)

Jag tror jag vart lite ivrig igår för jag kollade mer noga på Alice Coopers hemsida och såg att en VIP-biljett kostar över 4000 och inte 450, vilket låter väldigt logiskt faktiskt. :P Så näääe något VIP blir det INTE! :) 4000 går man inte runt med i byxfickan. Visst är jag duktig? Men konserten blir ju kul att se ändå. :)

Bara 3 dagar kvar tills vi åker till Grönan. :) Skoj!

Om en halvtimme åker jag till Furuvik med pappa och Pelle. Det var ett tag sen man var dit så det ska bli kul att åka dit igen. :) Jag måste mäta Pelle och se hur lång han är så man vet om han kan åka med dom lite större karusellerna med mig. ;) Det är så tråkigt att åka dom själv. :(

Hitta en bra låt på youtube med Groove Coverage. Den heter 21st century digital girl. Orkar inte lägga upp låten här så ni får söka på youtube. :) Det finns en textrad i den som faktiskt berörde mig på ett konstigt sätt

My daddy is a workerholic millionair, my mommy's on drugs but I don't really care

Pappa jobbar mycket men han är absolut inte en miljonär, mamma knarkar inte men eftersom hon har en obotlig sjukdom, eller obotlig... den är inte obotlig i sig, bara för henne för att läkarna gav henne fel medicin som hon inte kan sluta med för då blir hon bara magsjuk och spyr 24/7. Men hon tar ju medicin för det varje dag och det blir ju drugs på engelska. :) Ibland stöter man verkligen på såna där konstiga sammanträffanden. :)

Jag har tänkt mycket på varför jag alltid mår extra dåligt på hösten och vintern. Min kompis Sofie (nej inte den Sofie) sa att jag kan ha en höst- och vinterdepression (SAD - seasonal affective disorder) som tydligen är väldigt vanligt och det borde man inte kalla för sjukdom så det är en stor lättnad. Jag var jätteorolig utifall att jag hade ärvt min mammas sjukdom. Många kuratorer som jag har träffat har sagt att jag INTE har den men jag har väl inte lyssnat. x'D Jag läste om symtomen och mkt verkar stämma!

Trots en lång natts sömn är personer som lider av SAD lika trötta när de vaknar som de var på kvällen när de gick och lade sig. Med den extrema tröttheten kommer håglöshet och nedstämdhet. Ingenting känns roligt och det är svårt att koncentrera sig.

Det är också vanligt att suget efter kolhydrater och sötsaker ökar och att man går upp i vikt.

Det sista passar då inte in på mig för jag svälter hellre mig själv och struntar i att äta. Och jag har svårt med att gå upp i vikt ändå. Man mår även sämre om sommaren har varit lång och regnig. Man mår inte lika dåligt om sommaren har varit varm och solig. Så jag tror att jag kommer må ganska dåligt denna vintern med. Det har regnat grymt mycket redan så... aa. Jag vet vad jag har att vänta mig. Jag tror att jag fokuserar mer på det dåliga som händer under vintern så både den anledning och jag trycker ner mig själv. Jag låter mig själv tryckas ner av det. Jag vill må dåligt för då har jag en anledning att må dåligt och bara gråta när ingen ser. På sommaren så fokuserar jag mer på allt bra som ska hända och nästan inget alls på det dåliga som faktiskt händer så jag håller mig kvar på bergstoppen och bara njuter av livet. :) Tyvärr tror jag att många av mina nära kommer få förvänta sig en deppig Maylinö till vintern. Däremot finns det ju undantag eller vad man ska kalla det. Julafton och nyårsafton är ju glada högtider så då ska man bara ha kul liksom, sen min födelsedag, Trulls födelsedag och brorsans osv. :) Det är alltid lika kul! Men det är skönt att jag fick det "bekräftat" nu iaf. När jag börjar må skit så ska jag tänka att det är normalt, ingen sjukdom och att det kommer bli bättre.

Heheheheh klockan är sååå mkt. x'D Ska ta pollenmedicin å alvedon och skit och lägga mig. :)
PUSS!!!