Före och efter terapin

Det har inte funnits så mycket att säga nu för tiden eftersom mamma är på rätt väg till maximal stabilitet. De värsta tillfällena jag vet just nu är både innan och efter mammas terapi. Då blir hon stressad och uppjagad och blir väldigt lättirriterad. Så fort minsta lilla går fel så kan man förvänta sig ett sammanbrott - mer eller mindre! Just idag var väl ett lite mindre men det blev ett bråk mellan mamma och pappa. De brukar inte bråka ofta men i just det sammanhanget det gällde så hade mamma rätt! Pappa blev väl lite småsur och jag har ingen aning om vad han är på för humör nu. Jag kan läsa av mamma bättre än pappa. Pappa säger ingenting i dessa tillfällen och jag hatar verkligen när det blir så! Jag vill inte lägga mig i heller för då får jag ett slag i ansiktet - inte bokstavligen. Men idag kunde jag inte låta bli och bara säga åt dem att sluta bråka och bli sams! Det var absolut ingenting att bråka om och det blir bäst för alla om de bara håller sams.

Hoppas att både mamma och pappa mår bättre imorgon för jag tänker då inte haka upp mig på deras lilla bråk. Jag kunde lätt göra det och må dåligt själv och känna skuld men jag har absolut ingen anledning att tro att något är mitt fel. Det är inte mitt fel! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0