Ett fynd från antiken ur mitt perspektiv

Kortis om idag. Jag stannade hemma från skolan idag för att jag mådde illa pga pizzan jag åt igår. Jag börjar bli enormt känslig för snabbmat så något sånt blir det inte på en lång tid framöver. Jag mår inte så mycket bättre nu heller så jag kanske blir hemma imorgon med. Men vi får se.

Igår när jag skulle lägga mig kollade jag igenom lite gamla skolarbeten i en stor låda jag har under min säng. Det finns massvis med prylar i den! Från 6års till 9:an. 10 år av mitt liv finns i den lådan. Jag hittade en dikt jag skrev antingen i ettan eller tvåan, dvs när min bror var en liten bäbis och mamma hade nyligen blivit sjuk.

"Kärlek finns i alla. Vänskap finns i vänner. Omtänksamhet finns i alla som tror på kärleken. Jag tror på vänskap, kärlek och omtänksamhet men jag har ingenting. Ingen älskar mig. Jag önskar att jag aldrig blivit född. Ingen älskar mig."

Jag hade ingen aning alls om att det var mina känslor det handlade om! Jag vet bara att jag skrev det första jag kom att tänka på och antagligen mådde jag så dåligt att det var det som kom fram. Som liten måste jag ha trängt in den mest ledsna delen av mig i ett litet hörn inom mig så att den inte syntes eller märktes men jag var fortfarande väldigt osäker och rädd. Det kunde jag helt enkelt inte dölja för jag visste inte hur. Allt är så uppenbart nu! Hur kan man må så dåligt utan att förstå det själv?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0