Summering, igår + idag del 2

Inte lika positivt nu kanske... Efter det roliga sattes hjärnan igång riktigt ordentligt. Det har varit grymt jobbiga konflikter i familjen i mer än ett halvår, den och den har slutat prata med den och den helt och hållet. Eftersom mina föräldrar är involverade så kan jag ju inte göra nåt mer än att bli berörd utav det. Jag är så jävla trött på att det ska behöva vara så illa mellan mina närmsta. Jag funderar starkt på att faktiskt försöka lösa det för jag vill inte ha det såhär. Varken mina föräldrar eller dom som dom bråkar med försöker ens. Därför känner jag att nån måste göra det. Jag och brorsan är ju oxå involverade i det hela eftersom man tappar ju kontakten med dom. Mamma och pappa styr inte över mig till 100%, kanske bara 20% så jag får träffa dom om jag vill men det får ju inte brorsan min. Han blir ju jätteledsen när jag får träffa dom och inte han.

Sen så har jag tänkt på hur riktigt jävla illa jag blev behandlad utav alla mina lärare när jag var liten. När jag blev mobbad gjorde dom inte ett skit för att hjälpa mig. Dom sa bara att det var mitt fel hela tiden och jag gjorde si och så och jag måste göra det och det för att bli kompis med nån. Ojoj vilket bra självförtroende man fick. Dom fick mig att känna mig så jävla värdelös! Det dumma är att jag inte fattade det själv förrns nu i efterhand! Jag gjorde allt jag kunde för att få lärarnas respekt osv. Jag sa att dom hade fina kläder, att dom var fina i håret när dom hade klippt sig och en massa sånt men vafan gjorde det? Inte ett jävla skit! Dom klagade bara på mig. Varenda jävla dag. Jag var lydig och var aldrig elak mot nån men ändå var jag tvungen att må så dåligt pga alla fördomar om mig! Jag var ett psykobarn... Jag hatar inte folk men detta är ett stort jävla undantag. Jag hatar alla i klassen som gjorde mig illa, jag hatar precis varenda jävla lärare som jag har haft innan högstadiet. Mamma har fortfarande kontakt med en av dom har jag sett så jag funderar starkt att skriva ett stort jävla hatbrev till henne. Det kanske låter lite grymt men jag vill iaf att hon och MÅNGA fler ska fatta hur illa dom har gjort mig. Dom har skadat min själ så hårt att såren aldrig kommer kunna läkas. Just nu är den omplåstrad och mår bättre iaf. Jag gör mitt bästa för att gå vidare med mitt liv och jag behöver yttra mig för att kunna göra det. Jag kan helt enkelt inte hålla allt inne. Det mesta har kommit ut och det är en stor jävla lättnad att få slippa vära bördan själv. Det är så mkt lättare att öppna sitt hjärta hos sina närmaste vänner och få höra deras hostoria och dela smärtan än att ha sin egen inuti sig själv. Enligt mig är det en gåva som man måste ta vara på.

Kommentarer
Postat av: Joinaz

Oja det e en STOR GÅVA. Jag lyssnar det vettu men jag har inte så jätte mycket att berätta jag tror jag har berättat det mesta för dig:D

Skriv in en kvist/maskros eller vad det nu är till tidningen och berätta, alla lärare läser ju tidningen så nån kommer se det och visa dem andra. För dem enda som e värdelösa e dem, som inte insåg vilken fin tjej du var. DIN GAMLA SKOLA Ä SKIT: RIV DEN FÖR FAAN(A)

2009-07-02 @ 11:33:55
Postat av: Malin

Joinaz: Fan vad smart!!! :O Du är bäst Jonna!!! Jaaa dom skulle ha gjort det för några år sen men det gjorde dom inte. RIV DEN!!!!! HELVETES RÖVHÅL DET ÄR!!!

2009-07-02 @ 16:00:01
URL: http://thesagaofmalin.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0