The Saga of Malin

Trött som jag var la jag mig tidigt. Skolan börjar ju snart så man tycker ju att det är lika bra att vänja sig vid bättre tider nu. Den hemska känslan om att hösten är på väg finns kvar och jag tror att jag är på väg neråt. Något som påverkar mina höst/vinter-depressioner enormt mycket är själva "tillståndet" i min familj. Jag älskar min familj gränslöst men jag hatar det som har blivit av den. Att alla fördomar om varandra har lett till att pappa snart har tillbringat ett helt år utan att prata med sin egen mamma eller syster. Det blev inte ens något firande för pappas 40årsdag. Det borde väl vara ett stort ögonblick i någons liv? Jag tycker iaf att det är enormt stort att pappa har blivit 40. Men pga att dom vägrar prata med varandra så planerade jag och farmor en present från mig och hela pappas familj så att dom kunde få gratta honom på långt håll. När jag sa vilka den var ifrån så blev han ganska chockad på det lite sämre sättet så jag har tvingat honom att inte slänga bort den pga det. Som tur är så använder han den för fullt, då tyckte han iaf om presenten.

Pelle är så ledsen för att han inte får träffa dom så han frågade mig igår: "När får jag träffa dom?!". Visste inte alls hur jag skulle svara på den frågan så jag sa bara att jag inte visste. Den frågan krossar mig! Jag blir jätteledsen för både hans och min egen skull. Jag förstår inte varför det ska vara så svårt att komma överens?! Både min familj och pappas familj har gjort fel! Det är lika mkt bådas fel. Dom gör saken bara värre genom att låta mig och speciellt Pelle lida. Jag vet ju vad som har hänt för jag har hört BÅDAS version av det men Pelle vet inte alls vad som har hänt. Jag fattar inte hur dom kan sova på nätterna. Min natt blev i stort sätt sömnlös och full av gråt. Jag orkar inte med den här skiten längre. Kan dom inte bara sätta sig ner med varandra och bara prata ut?! DET ÄR INTE SÅ SVÅRT!!!! Det har jag TVINGATS till minst 100 gånger! Nu tycker jag att det är deras tur! Men min familj är så jävla FEG!!! Så det blir nog jag som får se till att nåt händer. Jag är bara 16 så jag kommer säkert inte lyckas men man kan ju försöka...